franmigtilldig

Efter den är drömmen jag har haft i natt så vet jag inte riktigt hur jag ska fortsätta med mitt liv!

Jag gick och lade mig vid halv tolv för att försöka vända tillbaka dygnet i går natt, vaknade första gången efter de runt halv två för att min sänglampa lyste.

Så jag släcker lampan och kollar klockan på mobilen för att somna på 0.5 sekunder.

Nästa sak jag minns är att jag får ett telefonsamtal av min pappa klockan tre där han sitter och gråter och gråter och gråter de finns inget slut bakom tårarna men de jag minns han säga är att jag måste få tag på en bil eller taxi eller ett expresståg till Huddinge sjukhus för min syster har blivit inlaggd och har bara några timmar kvar..

Jag får panik! men hittar en bil relativt snabbt och börjar ta mig till Stockholm.. en resa som tar ca 6 timmar.

När jag har åkt förbi nyköpingsbron så ringer min bror mig och frågar vart jag är och svarar nyköping så säger han att jag behöver inte stressa ihjäl mig för hon mår bättre nu och är nästan som sitt gamla jag.

Jag har varningsklockorna ringa och jag gasar lite snabbare..

tre och en halv timme senare så rullar jag inte vid parkeringen på Huddinge sjukhus och börjar leta febrilt efter ett spår på min familj.

Hittar ingen.

Inte en endaste människa hittar jag.

Så ringer min pappa och får reda på att jag ska upp sju trappor och sen är de tredje dörren till höger.

sekunden jag öppnar dörren på så ser jag ett leende på min systersläppar samtidigt som hon tar ett sista andetag.

De var försent.

Jag hann inte säga hej då.

Eller hur mycket jag älskar henne.

Jag vänder mig om och springer till bilen igen och tar mig hem gråter hela vägen.

lägger mig i sängen hemma i Kristianstad för att sova igen men kan inte sluta gråta.

Vaknar upp kallsvettig gråtandes med panik om att de var verklighet eller inte..

de var de inte! 

De var en dröm.

Usch fy fan!

från mig till dig <3