franmigtilldig

löven som sakta faller ner till obefintlighet, ner på den frostiga gräs mattan så ser man hur livet är att ge och ta.
trädets fina sommarskrud faller av och lämnar trädet naket, ensamt och utmattad.
de var tacken
de var kärleken
att komma och bli förälskad, att leva i harmoni under en varm sommar sol.
för att sedan sakta men säkert inse att ni inte kan älska varandra när vinterns frostiga kyssar förför.

Jag är just nu på praktik i tyskland eller ja i en liten stad som heter Gera.
en jätte vacker stad.
och igår så var vi ute och gick till teatern här i gera
och på vägen gick vi igenom en jätte vacker park där och då var jag tvungen att skriva när texten ovanför ^^
nej men kram på er för nu ska jag springa ner och käka frukost med de andra :D <3